I år får jag chansen att åka med Emelie till finland igen. Vilket kommer bli riktigt kul, något annorlunda än om hur vi brukar fira midsommar och allt trevligt skoj. Där kommer det säkert att bjudas på fisk och återigen fisk, man kommer alldrig gå hungrig i alla fall, en sak som är säker.
Men chansen hade jag aldrig fått om inte jag och Emelie träffades i sjuan, men började småprata lite i början av åttan och tillslut i mitten av åttan bestämde jag mig för att fråga om vi kunde träffas någon dag eller sova över, tack vare hennes glada svar så sov jag för första gången hemma hos henne i Götlunda hos hennes pappa som jag aldrig träffat, han var då tillsammans med en tjej som hade en son som jag tyckte va läskig. Men i stortsett var vi ensamma hela kvällen, vi började med att sätta oss ner på en soffa och kolla igenom datorn lite (vilka nördar vi hade blivit, fick datorerna i början av åttan) men där satt vi, tog lite kort, bestämde oss för att göra en video. En galen video, jag visste inte riktigt i början om jag kunde vara mig själv men allt bara klickade, hon fick se vem jag var och jag fick se vem hon var. Lika galna som få, tyckte om samma saker, filmer, musiksmak, mat, humor och mycket mer.
Vi gjorde så himla mycket på bara en kväll, helt sjukt, vi gick ut med Madicken på en lagom runda i mörka och kalla götlunda, helt random bestämde vi oss för att gå ut och ta bilder, vi gick till macken och tog bilder med GB-glassgubben, snacka om rebeller där.. Haha, nej men allt var så grymt och sen när vi skulle sova kunde vi inte hålla tyst, vi började prata om något nytt varenda jävla sekund.
Tänk att en enda kväll förde våra tomma huvuden tillsammans, bästa vänner. Det är helt sjukt vad fina minnen jag har fått av denna människa, hon har funnits precis vid min sida varenda sekund sen den kvällen. Vi har gjort så mycket galet tillsammans och massor av roligheter. Men jag kommer också ihåg våran början av vänskapen då jag vet att Malin och Lovisa inte var så specielt glada, men det gör inget, helt fantastiska människor det med! Också massor av roliga minnen.
Att skriva vartenda fint minne jag haft med Emelie skulle kunna bli en hel bok på bara sån kort tid som vi har vart bästa vänner. Sedan vintern 2010-2011, galenskaper överallt, men det absoluta är nog när vi var i finland förra året, avkopplingen och allt vi gjorde. Amazing, det är ju inte allt vi har gjort, vi har ju gått stupfulla hem ifrån paarteys, ramlat omkull, hoppat på varandra, gå långa rundor och bara prata, vindsurfa, fiskat, shoppat, dragit iväg och mycket mera som att supa ytterliggare många gånger mer, lära varandra nya saker. Men även det att vi kan garva i nonstop utan att veta vad vi ens garvar åt. det är helt sjukt men vi kan bara inte hålla käften, så fort man försöker så brister den andra i skratt och det bara fortsätter i minut efter minut. (Både Malin & Sara Y, stannade förbi köket och stirrade på oss när det hände en gång, och vi kunde inte ens förklara varför vi skrattade för vi hade absolut ingen aning..) Dom måste dock ha trott att vi är idioter, i alla fall i den där stunden, men sådana stunder kommer ofta. Men vi har också dem stunder då vi gör varandra glada om man är depp, det är nog dom stunderna jag älskar som mest för man blir obeskrivligt glad över att man har en sån vän som tar på sig allt, gör sig total konstig, kittlar en, får en att tänka på något glatt, brottas och sedan "tävla" om att vinna oh allt bara är så underbart roligt. Grejen är den att här på boendet märker vi inte när det kommer in någon så det kan ju stå en i bland som kanske ha tittat på oss i 5 minuter när vi har fånat runt som två små tussiga knasbollar. Speciella minnen!
Men det som jag vill komma till är att vi valde ett gymnasium tillsammans för att slippa att komma ifrån varandra, fortsätta vara vi, lika galna och osmarta tjejer som bara har allmänt trevligt på ett annorlunda och konstigt sätt. När vi båda satt där och fick reda på att vi kom in, det firades, jävligt mycket under sommar lovet som kan ha vart mitt mest galnaste sommarlov, vi var så himla glada, oss, det var vi, men det kommer nya vänner som vi inte visste om hur dem skulle vara och att dom skulle se oss som freaks, två idioter ungefär. Så himla nervösa, satt vi båda i bilen påväg mot norrköping, flytta in på ett boende fullt av människor i en annan stad, börja på en skola dagen efter där vi inte kände någon. Men det roligaste var nog att alla, precis alla blandade ihop oss i början, vilket jag tror att det gör oss till två speciella människor som hör ihop. Och det är jag glad över.
Emelie är min första bästa vän och även min äkta första vän som jag inte vill förlora till någon annan.
några ytterst få bilder,
